Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt. Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv..

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om informationsmängden i ?VD har ordet? kan relateras till årets resultat före skatt och om informationsmängden har förändrats de senaste åren. Studien syftar också till att öka förståelsen för vilka trender som idag återfinns i den offentliga debatten, och vad som förväntas presenteras i årsredovisningarna.Med utgångspunkt i den offentliga debatten om årsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen består av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poäng.

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Frågor som rör skatteflykt eller förfaranden där skatt undandras har sedan länge varit ett problem. Det har visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt komma tillrätta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kända förfaranden där skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgå även denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rättssystem istället använda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en särskild lagstiftad generalklausul. I svensk rätt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning förkostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund avregelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analyseravilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål omskatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnaderi förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister infördomstol.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin.